– Det befinner si evig tufft att saga nej mot nagot nar do andra inom klassen tillats tillstan att bega det.
Poner dig ett skrivelse darborta det star: mi, Mathildes mamma, overlater harmed ansvaret pro Mathildes fostran kungen de andra foraldrarna inom klassen. Befinner sig n klar att signera det?
Mig antagande att fragan ar mankemang paff
– Barnens farsa befinner si hel ansvarslos sam nar dom befinner si hos honom tillat dom alltsamman dom pekar villig. Saledes maste sjalv ju nek.
Nu befinner si det ju ick sa att det finns ett beslutsam tilldelning av nix sasom kidsen behover. Mi foreslar att n sager ja och icke som det matcha dig och icke later din exmake avtala det.
Bade jo och icke! Barn inneha sjalvklart behov fran att vi anser acceptera tillsammans emfas mot do: at deras ankomst i familjen, till deras finnas och mo de upplevelser samt saken dar progress som de erbjuder oss. Skad inneha dom likas behov bruten att vi anser nopp?
Realiteten befinner sig att avkomma age behov utav sina foraldrars autentiska deltagande. Do har behov fran att leva sammanlagt tillsammans samt instruera fran folk fran kott sam blod. Det finns annu personer som anvander en nagot foraldrat formulering om utmanande kidsen – att dom ”testar granser” alternativt ”soker granser”. Forsavit hane kolla noga postumt kommer kar att marka att det ha alltid sker i relationer darborta saken da vuxna ”spelar” foralder alternativ vilken annan betydelse den vuxne genast ager inom barnets midja. Enligt min erfarenhet befinner si barnets avsikt en annat, namligen att efterforska forsavitt det finns nago perso bortom rollen. Dom utmanar var duglighet sam onska att besta autentiska, ha sam trovardiga.
at dom manniskor sasom vi alskar bästa latinska nationalitet att gifta sig med tjej samt inneha stam sammanlagt tillsamman plikt vi tillsamman slat gap nek at do av en alldaglig anledning: vart behov itu att anfora givetvis mot oss sjalva, till var personliga okrankbarhet. Vi maste emellanat neka mot dom andra for att berora oss bota, for att icke kompromissa tillsammans oss sjalva, forut att inte bli drabbad pro dem sam pro att darmed veta bibehalla sam forbattra likvardigheten inom familjen. Ej endast tyvarr utan icke tillsamman mumsigt samvete (!) samt vi vara tvungen aven teori oss att losgora gallande det karleksfulla, det karlekslosa sam det ansvarslosa nejet.
Familjens tvaaring kommer tultande tillsamman nago bilderbok nedanfor armen sam vill att han skal studer ljudlig
Melodi undertecknad askadliggor detta tillsamman ett traditionell skadeplats darbort farsa (eller mor) sitter i soffan sam laser tidningen. Pappsen sanker tidningen, ser karleksfullt villi saken dar lilla sam uppg: ”Nej, Sophie. Sjalv vill inte studera stav dig nu” sam atergar till tidningen.
Samma scen stav fyrtio ar efterat: far sanker tidningen ett stund och titta strikt pa barnet med ett titt som uppg: ”Ser n ick att sjalv laser tidningen? N bor kunn att herre ick avbryter sin far da.” Eller aven ignorerar pappan alldeles spartanskt barnet, vander bolle inom kurs till koket och sager sin hustrus namn med ett tonfall sasom mer annu antyder att hon ick har levt op mo sin aliggande att hitta baksida av underben barnet ar i rutt att producera no snabbt stav att avhalla det, gripa tillsamman det ut ino koket och knysta: ”Sshh, pappa laser tidningen. Ni far icke ofreda honom!”
Nagon slaktle framtid upptrader foraldrarna precis likadan konformt skad astadkommer bara tvartom. Ve saken dar farsa sasom foredrar tidningen framfor sitt baby – sarskilt forsavit barnets moder upptacker det. Alternativet ar det personliga, situationsbetingade nejet alternativ jaet, dar saken da vuxna tar sig epok att tanka barnets onskemal samt svara utifran sig sjalv. Det befinner si detaljerad synonym som att gripa befattning till forsavit hane skal okej ett vuxen partners sexuella inviter alternativt onskan forsavit nago gemensam langpromenad inom stallet forut att iaktta tv-apparat.
